Jag är en föreningsmänniska. Jag trivs ofantligt bra i klubbar och gärna med direkta ansvarsområden såsom styrelsearbete, utbildningansvarig etc.

Det är trevligt. Visserligen gör det mig alldeles rosenrasande stundtals. Men det måste man ju vara beredd på att bli om man har förmånen att få jobba med människor som brinner lika starkt för mitt intresse som jag gör själv. Visst blir det head-on-crashes stundtals, men väldigt ofta är det på just dessa konflikter som man lär sig kompromissa, hitta lösningar och skaffa sig mer föreningsteknisk kunskap.

Det är spännande med föreningar på många sätt, men jag funderade lite mer kring just styrelsen i en klubb och på hur många olika sätt den kan se ut. Vissa klubbar har en helt statisk styrelse där de flesta suttit med i tusen år eller så. De är bra klubbar om man ser på de fortlöpande arbetet. Rutinerna finns där och stabiliteten ger oftast ett lugn i styrelserummet. Nog så trevligt, men ofta saknas den där nya energin som en ny styrelseledamot kan ge. Man har blivit "gammal och bekväm", inte sällan helt obenägen till nya grepp med motiveringen "Det där har vi redan provat..." alternativt "Så brukar vi inte göra...."

Styrelser med många nya medlemmar blir spretiga. Man kan missa rutinerna och det dagliga underhållet av föreningens arbete. Många heta viljor med visioner och förhoppningar skall enas. Här behöver taket vara högt och diskussionerna lär bli både heta och givande. Det här sker ofta i klubbar som står i ett skifte och plötsligt får klubben en helt ny inriktning. Det är spännande, men här behövs personer med stör föreningserfarenhet för att kunna ro skutan i land.

Det allra bästa vore förstås om man fick den där ultimata mixen mellan stabilitet och brinnande engagemang med nytänk. Tyvärr händer det så sällan bara. Själv trivs jag bäst med nya spretiga styrelser där alla får lov att komma till tals och där det händer saker! Här kan min föreningsvana, mitt engagemang och min mer drivna sida få utlopp. Jag gillar föreningar!