kennelskybar

Alla inlägg under oktober 2010

Av Hanne Winninge - 24 oktober 2010 07:14

Sabba (SKYBAR LILY EVERHEART) har haft lekbesök av kompisen Iyago som är en 6-månaders kelpie. Visst ser man hur kul bedlington tycker det är att springa?


    


Tack matte Mia för korten!

ANNONS
Av Hanne Winninge - 24 oktober 2010 06:26

Den senaste tiden har jag hamnat i en hel del diskussioner och samtal gällande frågan om regler för uppfödare. Å ena sidan har diskussionerna handlat om VILKA regler, lagar och rekommendationer som styr uppfödarens vardag, å andra sidan har det handlat om VARFÖR det finns så mycket regler, lagar och rekommendationer som styr uppfödarens vardag.


Jag tänkte att jag skulle teckna ned lite grann om begreppen allra först:


Lagar: Lagar är tvingande regler som beslutsfattarna i Sveriges riksdag efter fasta rutiner fått gällande i Sverige. Dessa lagar kan man i väldigt liten utsträckning påverka ens innan de lagstiftats (även om SKK som sagt är en stor och viktig remissinstans) och efter att en lag antagits, så är det i det närmaste omöjligt att förändra den. För hunduppfödare finns de lagar vi har att rätta oss efter, då det gäller just avelsarbetet, tävling och djurskydd under djurskyddslagarna (läs mer här) Djurskyddslagen kompletteras av de förordningar som EU satt upp och tillsammans utgör dessa det juridiska skyddet för djur i Sverige.


Regler: Regler är till skillnad från lagar inte tvingande. Det betyder att brott mot regler inte är juridiskt straffbara om dessa rgeler inte är direkt länkade till en lagtolkning eller praxis, men själva regeln är då bara et förtydligat tillämpande av lagen. För hunduppfödare är det SKK som satt upp grundregler som varje medlem åtar sig att följa. Att bryta mot SKK:s regler kan däremot ge anledning till disciplinära åtgärder INOM organisationen, men SKK i sig är ingen kontrollenhet för lagbrott inom svensk djurskyddslagstiftning. Att känna till och vara insatt i de regler som styr verksamheten inom SKK är oerhört viktigt för uppfödarna. (Läs mer här)


Rekommendationer: Rekommendationer är en mjukare form av regelverk. Dessa rekommendationer återfinns ofta i rasklubbar och deras RAS som första steg i ett åtgärdsprogram. En rekommendation innebär inte att man fattat ett slutgiultigt beslut som ovillkorligen ska följas. Det är därför olyckligt att många rasklubbar använder sig av ordet rekommendation som ett styrbegrepp, man borde alltså istället tala om "krav" eller "regler, om avsikten är att styra uppfödarnas arbete.


Som ni alla ser så är det en diger samling förordningar, lagar, regler, krav och rekommendationer som styr uppfödarnas arbete. Jag kan därför tycka att det är mycket synd när rasklubbar väljer att skapa fler regler, ställa större krav och t.o.m gå till SKK för att kräva skärpningar av regler på olika plan.


Att föda upp hundar får alla som inte innehar djurförbud göra. Det är inget som vi kan styra på annat sätt. Vill man föda upp renrasiga hundar, så måste man vara med i SKK och följa SKK:s grundregler samt de föreskrifter som finns fastslagna i desa grundregler, därefter är det egentligen fri väg för alla former av uppfödning. Det innebär att den enskilda uppfödaren faktiskt har rätt att använda samma hane till ALLA sina tikar, eller att en uppfödare struntar i att meritera sina hundar, en uppfödare får specialinrikta sig på att bara föda upp bruna labradorer, rubycavalierer eller leverprickiga dalmatiners.


Jag personligen tror inte på att sätta upp en massa tvingande krav, regler eller rekommendationer. Jag tror på att varje uppfödare ska förses med information, möjlighet till information och därefter ges fria tyglar att utveckla sin uppfödning. Jag tror att man genom kunskap, erfarenhet och öppenhet når långt mycket längre än genom att sätta upp snävare och snävare regler, ställa högre och högre krav eftersom detta snabbt binder ris åt egen rygg.


Att en ras snabbt ökar i poularitet innebär givetvis att det snabbt kommer en mängd nya uppfödare. Dessa uppfödare behöver kanske mer stöd, hjälp och support än de som har stor erfarenhet sedan tidigare, men de kommer också med nya tankar, nya infallsvinklar och de föryngrar ofta uppfödarkåren. I takt med att rasens popularitet stabiliseras eller kanske t.o., dalar så kommer vissa uppfödare att falla från naturligt. Alla männsikor uppskattar inte osålda valpar, kissiga valptidningar, besök av valpköpare, kejsansnittskostnade, skrikiga morgnar och söndertuggade lister och då kanske man nöjer sig med  en valpkull. Att vi ska sätta upp tvingande regler för att hindra eller styra dessa människor är bara befängt - tycker jag. Risken är bara att man väljer att stå utanför SKK, rasklubb och våra klubbar i övrigt för att föda upp oregistrerade hundar, som man ändock säger är renrasiga.


Öppna upp din rasklubb för alla medlemmar: oavsett om de är nya uppfödare, valpköpare eller bara nyfikna. Ge de nya uppfödarna de verktyg de behöver och ha lite tillit!



ANNONS
Av Hanne Winninge - 21 oktober 2010 06:17

Hundklubbar är för det mesta ideellt drivna klubbar som bygger på ett gemensamt intresse hos såväl medlemmar som funktionärer, nämligen den hundras som får hjärtat att klappa.


Det emotionella värdet för människor som engagerar sig i sin rasklubb får man aldrig glömma bort. Det är nog i väldigt många fall denna emotionella glöd och passion som får folk att fortsätta jobba ideellt år efter år och som gör att rasklubbarna faktiskt fortsätter nå ut till medlemmar med aktiviteter och information.


Hela själva moderorganisationen SKK lever av, med och pga den här glöden som förvandlats till engagemang. Att Svenska Kennel Klubben är en organsiation som främst företräder hundÄGARE och som har stort remissinstansvärde i den politiska delen av hunderi, djurskydd och jakt glöms ofta bort. Det här kan man behöva bli påmind om alltsom oftast. SKK är alltså inte en organisation för uppfödare av rasrenahundar som namnet kanske skulle kunna förleda en att tro, även om just den inriktningen är en av organisationens viktigaste arbetsområden, men fokus på registrering, meritering och stöd i avelsfrågor som mer undergripande mål.


Ibland dyker det upp frågor för enskilda medlemmar som deras hjärta klappar extra för, många gånger är det kanske uppfödarna som har det största engagemangen och därmed inte sällan de största kraven på sin rasklubb. Man vill vara med och påverka, man vill ha gehör för sina förslag och man vill bli sedd och hörd. Det kan tyckas som att rasklubbars styrelser sitter kallhjärtade inför sina medlemmars krav och frågeställningar, men ack så sällan det är som det verkligen förhåller sig så. En styrelse är vald av ett årsmöte, som klubbens alla medlemmar kallats till och givits möjlighet att deltaga i. En valberedning har granskat kandidater och försökt få fram en kompetent styrelsammansättning. Årsmötet tar ställning och därefter har klubben en styrelse att förlita sig på i frågor och beslut under det kommande året. Det innebär att det är just styrelsen som har det övergripande arbetet för klubbens arbete under året. Hur det här arbetet skall bedrivas styrs av stadgar och av det förslag till budget samt verksamhetsplan som klubbats på årsmötet. Om styrelsen vill kan den också välja att delegera valda arbetsområden till olika kommittéer. Det här är brukligt inom hundklubberiet då det gäller avel och utställningar, samt ofta även redaktionella och informativa delar av klubbarbetet.


Man skulle ju då kunna tro att det bara är vid årsmötet som medlemmarna kan göra sin röst hörd. Givetvis är det INTE så! En enskild medlem kan på så många sätt göra sin röst hörd, arbeta för klubben  och kunna påverka beslut och annat som är en del av arbetet INOM klubben. Man kan maila frågor, inkomma med förslag, begära att få utföra en aktivitet man tror på, skriva artiklar i klubbtidningen, ta del av protokoll, kontakta andra instanser inom hundklubbshierarkin osv. Ditt ansvar som medlem är alltså stort, även efter årsmötets val av styrelse!


I vissa klubbar är styrelsen mer totalitär med sin makt och släpper ogärna ifrån sig maktpositioner eller arbetsverktyg. Man vill hålla på informationen och gör allt svårtillgängligt för den enskilde medlemmen. Man kanske drar in kommittéer eller tillsätter nya kommittéer med bara styrelsemedlemmar i osv, alltför att kunna strypa informationsflödet. När sådant händer känns det tungt som medlem och man upplever sig överkörd och kanske rent av rättslös. Men man kan ändå påverka, man kan fortsätta bedriva sin medlemsmakt. För då får man tänka som en oppostionspolitiker, man får lobba sin frågor på ett annat sätt. Här är emellertid problemet att SKK har en ganska hård linje då det gäller kritik mot klubbar eller funktionärer inom klubbarna, så man få tassa varsammare än vad våra oppostionspolitiker gör. Läs noga på i SKK:s grundregler innan du bestämmer dig för att storma Bastiljen!


Andra styrelser är så lyhörda för den enskilda medlemmens krav och åsikter att de blir totalt bakbundna av alla krav och alla kritik. Rädslan att göra fel är så stor, att man istället gör ingenting. Dessa styrelser består ofta av människor som är uppskattade människor inom rasen för sitt trevliga sätt och sin förmåga att kompromissa, men som sedan saknar just den där förmågan att fatta obekväma beslut. Att fatta obekväma beslut är en del av styrelsearbetet och här gäller det att veta att man har stöd i sina styrelsemedlemmar och att man står enad som styrelse.


Sedan finns det styrelser som fungerar utmärkt år efter år för att man har skapat en trygghet i arbetsgång, styrelsesammansättning och aktiviteter. Dessa klubbar är underbara förebilder för andra klubbar, men tyvärr brukar det hända saker då generationsskiftet kommer. Då gäller det att sitta stilla i båten ett tag och bara rida ut svallvågorna. Lugnet brukar återkomma när den nya kaptenen på skutan fått tag ordentligt i rodret.


Människor med passion, glöd och arbetslust kommer det alltid finnas plats för och en klok klubb, styrelse, valberedning kommer att ta till vara dessa engagerad människor för att få dem att verka inom klubben utan att behöva stå i opposition. Att vara medlem i föreningsarbetet kan vara stort, det kan vara tungt, det kan vara slitigt men för det mesta fyller det en med stolthet, känslan av att vara behövd och uppskattad samt en tillfredsställelse i att veta att man hjälper sin ras.


Nästa gång du klagar på en styrelse, så glöm inte att Du som medlem kan påverka, bör påverka och ska vilja påverka. Klubben är DITT verktyg och vill du ha förändring så kliv in i arbetet och hjälp till, blir du hindrad från detta så bedriv din opinionsbildning iaf, men INTE genom skitsnack, gnäll och personliga påhopp utan genom att visa på dina förslag, tankar och idéer på ett klokt sätt: då kommer du få gehör!


Välkommen in in hundklubbarnas värld - vi BEHÖVER dig!

Av Hanne Winninge - 19 oktober 2010 20:27

Gulan var på ögonlysning hos Eva Gustavsson i Ljungby. Hon hade liksom mamma finfina ögon, så nu är vi ett steg på väg mot avelsdebut. Dessutom fick vi ett positivt svar från tilltänkte kavaljeren, vilket också gladde mig mycket. Han kommer ur en kull med alla mentalbeskrivna och alla med fina höfter och ed-resultat. Kan bli riktigt roliga arbetshundar ur den här kombinationen tror jag!


Gullan hade fina små friska grisögon med bra glimt i, sa veterinären. Hjärtat var prima och huden likaså. Men kisseriet var det liksom lite sisådär med. En begynnande UVI eller kanske vaginos satte P för våra planer att mäta kreatinikvoten, men men. Vi får ta en tur antibiotika och pröva igen. Nog med nålar tyckte Bacon som också fick sin ettårsvaccination.


Dessutom så var Anna med Elmo med också, vi behöver ha någon som håller koll på oss jag och Gullan. Elmo hade fina grodögon och är nu redo för sina avelsplaner. Heja Elmo skriker vi som ska ta med den bruna nakna grabben till Finland. Jonas har lovat att visa honom riktig sisu bland de finska damerna!

Av Hanne Winninge - 19 oktober 2010 07:07

Hej alla morgonpigga!


Igår var en underbar dag. Jag fick en stor TJOCK! tidning hem med foton och kritiker på alla deltagande hundar på bullterrierspecialen i Eskilstuna i augusi. Riktigt rolig kvällslektyr och åh vad fina de är. Jag ÄLSKAR bullterriers och min egen lilla docka var med på hela tre ställen. Hon är ju förstås den allra finaste...


Jo, sedan hade Ken Lundahl, mailat mig och berättat att Bjuv sätter in ett extra MH i november, så nu kunde både Hayley och Bacon få en plats. Klart vi accepterade denna fina förfrågan. Det ska bli såååå kul att få gå MH med mina töser. Undrar vad som döljer sig bakom det gula pannbenet och i det bulliga hjärtat? Jag återkommer med resultat och beskrivning senare.


  


Sedan fick jag fina bilder på Milo igen, matte Elin är frekvent med kameran och jag tycker det finns en alldeles särskild själ i just den här bilden.



Av Hanne Winninge - 16 oktober 2010 09:40

Jag har ju planer på att para Hayley då hon löper till vintern. Det kommer helt enkelt att bero på när i vinter hon löper. Om hon beslutar sig för att hålla sitt löp så att jag kan para henne i januari eller runt den tiden, då känner jag att tiden är rätt för att ta en kull. Då hinner hon ju bli nästan 2 år då valparna föds.


Man har olika kutym och vanor inom olika raser. Inom labradorerna skiljer sig kraven på tikens meriter högst väsentligt mellan jaktprovsfolket, utställningsfolket och de andra mittemellan. Åtminstone är det så jag upplevt det. Jaktfolket ställer krav på meriter på jaktprov såväl som sunda höfter, armbågar och PRCD/PRA-resultat. Utställningsfolket verkar vara mer inne på titlar och meriter i utställningsringen istället och dessutom verkar man kika en hel del på tikens ålder, med detta menar jag inte att man struntar i höfter eller armbågar!!!


Det betyder att man får ta seden dit man kommer och anpassa sig efter gällande bruk. Emellertid kan jag inte säga att jag alltid är så bra på att anpassa mig. Jag tycker t.ex att ett MH, en utställningsmerit, ett viltspårprov, A-höfter, ED ua, PrcdPRA fri och CNM-testad clear är en bra grogrund för en tik att avla på. Att tiken sedan kommer ur en kull med väldigt bra leder, efter en mamma som i stort sett bara lämnar väldigt bra leder och att en stor del av hel-och halvsyskon på mödernets sida är minst sagt välmeriterade lägger jag på bonusposten.


Jag pratade med Kerstin på kennel Järabackens. Hon har i mångt och mycket samma filosofi som jag då det gäller labradoren. Hon vill också se mer på en helhetsbild och föda upp arbetande labradorer för ett aktivt liv, oavsett om det är på lydnadsplanen, i spårlina i skogen eller på fältet med hagelbössan. Jag har inte pratat med Kerstin tidigare, men eftersom jag spanat in en hane som hon fött upp så ville jag höra hur hon tänkte kring avel och om jag möjligen kunde få låna hennes kille: Järabackens Jive eller Jack som han kallas. Det blev just ett samtal om avelsvärden och tankar kring uppfödning. Jag hoppas att Jack tar sin etta i nkl nu i helgen, för hans stamtavla går inte av för hackor och med den här exteriören så tror jag att han kan vara rätt kille för Hayley.


Vi får se vad Kerstin bestämmer sig för och vi får se när den gula löper. Men håll med att han är vacker! (fotot snattade jag från www.jarabackens.se)


  

Av Hanne Winninge - 10 oktober 2010 19:46

Jag, Mannen i mitt liv, barnen, hundarna, Anna och Elmo packades in i den stora nya bilen och begav oss till Teleborgs slott för photoshoot. Det var vidunderligt vackert i höstskrud och Teleborgs slott är verkligen en pampig plats. Nog kan man förstå varför Pudelklubben hade sin utställning här under många år?


  



Ni får se ett par av bilderna härifrån och jag hoppas att ni orkar med att läsa historien bakom slottet.


  


Vad gör inte en Bonde för sin Koskull

Den lite excentriske greven Fredrik Bonde af Björnö lät bygga Teleborgs Slott som morgongåva till sin unga hustru Anna Koskull. Slottet var inflyttningsklart år 1900 och uttrycket ”Vad gör inte en Bonde för sin Koskull” blev bevingat bland växjöbor. Endast det bästa var nämligen gott nog för Fredrik Bonde och han sparade inte på något för att ge sin trolovade någonting alldeles extra.


  


Endast det bäst var gott nog

Två skånska arkitekter, Harald Boklund och August Lindvall, anlitades av greve Bonde och fick följa hans mycket noggranna anvisningar. Granit och tegel hämtades från Torpa nära Växjö och från Västervikstrakten. Landets skickligaste stuckatörer och dekorationsmålare anlitades, spisar transporterades från Göteborg och smidesarbeten kom från Köpenhamn.

Totalt gick slottsbygget på 192 772 kronor och 80 öre – en ansenlig summa på den tiden. När slottet stod klart flyttade Fredrik och hans hustru Anna in. Lyckan varade dock inte länge. Bara nio år senare avled greven och han överlevdes i åtta år av sin maka som dog 1917. Paret var barnlöst och det blev grevens brorson Christer som fick ta över.

Denne försökte lansera Teleborg som slottspensionat och lockade med elektrisk ljus, vacker miljö och skridskoåkning på Trummen. Därefter hyrdes slottet ut i tio år som flickpensionat. 1931 kom Christer Bonde på andra tankar och tog slottet i besittning för egen räkning och anlade samtidigt en slottspark. Sonen Fredrik Bonde tog över 1956 och fram till 1964 användes slottet mest som sommarresidens under värdskap av ägarens syster Ulla Bonde. Växjö stad köpte egendomen 1964 och idag ägs slottet av Videum AB och arrenderas av Runosson & Co. Läs mer om slottet på www.teleborgsslott.com

Av Hanne Winninge - 9 oktober 2010 06:59

Det är fler och fler raser som nu levt sina första 5 år med RAS och jag är övertygad om att det gjort en stor skillnad i de flesta raser. I några raser har det kanske mest skapat debatt och gett uppfödarna nya infallsvinklar. Det är förresten inte "bara", det är en början till förändring och utveckling att hamna i diskussioner och debatter.


  

RAS, avelsstrategier för Hannoveransk Viltspårhund



I andra raser har man nått snabba och stora förändringar, förhoppningvis till det bättre. Ibland har jag oroat mig en smula över att vissa rasklubbar skrivit så tajta RAS och satt så hårda krav på sina uppfödare och planerade kullar att det kommer vara omöjligt att leva upp till annat än genom att slutligen bedriva stenhård linjeavel (förvisso på omporter, men effekten blir den samma). Man kan kanske också behöva se lite i backspegeln och fundera på om de åtgärder man vidtagit står i proportion till problemet. I vissa fall kan man också konstatera att rasklubbar kör helt fast genom att bara fokusera på ett ENDA hälsoprobelm och helt glömt bort att scanna av den vanliga hundägaren och försäkringsstatistiken efter andra problem.


  

RAS - Rasspecifika avelsstrategier för bedlington terrier


Inom bedlington terrier så var vi två drivande krafter bakom RAS - jag och Malin Eriksson, på kennel Isotop's. Från början ingick även Eva på kennel Top MIx, men hon hade aldrig möjlighet att slutföra arbetet. Givetvis hade vi hjälp av alla de som fyllde i vår hälsoenkät och föregående styrelse hade redan klokt beställt en populationsanalys av Per-Erik Sundgren, så vårt arbete var att dra slutsatser, sammanställa, ta in uppfödarnas tankar och pränta ned det hela. Nästa år ska SKBK revidera vårt RAS och jag måste hoppas att det finns folk i styrelsen som vill och kan detta. Det här uppdraget är ett av de viktigaste uppdragen vi fått till oss av SKK och vi måste ta det på allvar. Att börja i god tid har varit melodin för de klubbar som har ett konsekvent fortsatt arbete med RAS. Jag hoppas att SKBK kommer att visa sin planlagda strategi för revideringen så snart som möjligt. Mitt privata tips är att be samma duktiga tjej som gjort Staffeklubbens webenkät att göra en enkät även för oss (hör ni? Jag ingår i bedlingtonskaran!)


Ett till spännande RAS för er entusiaster


  

Schäferhundklubbens RAS


Här är jag lite road av på vilket sätt man har markerat ändringar i sitt gamla RAS. Fräckt!

Presentation


Välkommen till kennel Skybar och min blogg. Jag skriver om ditten och datten, mest om hundar och allra oftast om miniatyrbullterrierna Bacon och Yihoo. Fast jag föder förstås upp arbetande jaktlabradorer...

Fråga mig

22 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du om de nya utställningsreglerna?
 Bra, lätta att hänga med på.
 Man får väl lära sig, men just nu är det lite krångligt.
 Jag saknar att de inte placerar 5 hundar.
 Varför inte ändra till FCI-regler direkt?
 Vad då är det nya regler?
 Excellent borde betyda att man fått CK...

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kennelskybar med Blogkeen
Följ kennelskybar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se