kennelskybar

Alla inlägg under april 2012

Av Hanne Winninge - 24 april 2012 06:49

Jag levererar årets labradorvalpar just nu. Fina familjer som åker härifrån med en ny familjemedlem. Det är så härligt att se den där förväntan och hur de möter valpens blick, man kan se hur drömmar besannas i just det ögonblicket. I samband med hämtningen så är det förstås en massa formalia som ska gås igenom, stamtavlor, vaccinationer, köpeavtal, veterinärbesiktning osv, det blir alldeles fullproppat i hjärnan på de förväntansfulla valpköparna. Därför brukar jag välja att avsluta med det allra viktigaste:


Ha tilltro till dig själv – gör inget med/mot din hund bara för att någon annan säger det!


Vad menar jag med det då? För mig är det just så enkelt, din drömhund och din bild av den perfekta hunden finns bara i din egen vision. Det som är någons drömhund kan vara en annan persons mardröm. Det du tycker är smart och klokt kan vara rena galenskapen för någon annan. För någon är det extremt viktigt att hunden kan sitt, ligg och hit – jag kan inte säga att jag ens bemödar mig med att lära mina hundar det. Har jag då rätt eller är det den som har en väldrillad hund som har koll? Den som har en hund som är välanpassad i dess familje- och hemsituation och som är en uppskattad familjemedlem är den som har rätt! För det är DU som ska leva med din hund, ingen annan. Jag har bullterriers och det är inte en ras som svarar bra på tvång, lika lite som man får vara slapphänt eller inkonsekvent. Om man inte gillar hundar som hoppar fyrfotahopp rakt upp på din mage i soffan, om man inte gillar hundar som tvärvägrar att ta ett steg in i duschen utan måste baxas vilt sprattlande in i badrummet, om man inte gillar hundar som anser att höjden av njutning är att rulla runt i soffans alla kuddar fastän man just doppat sin lekamen i lera innan – tja då har man förstås svårt att se humorn i det hela. Bulleägare har inte ouppfostrade hundar, de har bullterriers!


 


Jag har labradorer, det är hundar som inte trivs med att inte få formella beslut fattade åt sig. De behöver uppgifter att lösa och de blir allra lyckligast när de får utföra jobb åt sin ägare. Det spelar egentligen inte så stor roll om det jobbet är att apportera fågel, dra av strumpor på sin handikappade matte eller leta kantareller, men de vill få göra viktiga uppgifter. Det betyder inte att de är viljeslösa kritter som inte kan fatta egna beslut, de är labradorer!


 


Så inte nog med att människor utan raserfarenhet kommer att peppra dessa nyblivna hundägare med råd om det mesta från foder till motion via träning och leksaksinköp, dessa hund-förstå-sig-påare kan totalt förstöra självförtroendet och tilltron till den egna förmågan att faktiskt veta vad den egna hunden mår bäst av.  Det finns inga skäl att tala om för andra hur de ska sköta/uppfostra sin hund. Det är inte hjärnkirurgi eller raketforskning att äga en hund. Det är inte så att ett par misstag eller felaktiga val gör att hunden blir ett barnbitande monster! Om man istället tar och konsulterar det sunda förnuftet och tar in de bitar av kunskap man uppskattar från andra, så kommer mixen av kunskap och eget tänk att bli just de rätta redskapen för att skapa den egna drömhunden.


Vid ett par tillfällen har jag saknat civilkuraget/modet/tilltron att inte göra som jag blivit rådd eller tillsagd att göra. Resultatet har alltid blivit ankskit. Man kan inte sälja in ett koncept till en hund om man inte själv tror på det. Det finns inga tvärsäkra råd eller lösningar, lika lite som det finns absoluta totalfel. Det finns bara en mängd olika vägar och lösningar till ett mål, som visserligen också kan te sig otroligt olika, att få en trevlig hund som passar just mig!

Så tänk på det nästa gång du brinner av längtan att tala om för en annan hundägare att den gör fel!

Kanske har ni inte samma mål? Kanske har ni inte samma vägar till målet? Kanske är det du ser ske ett val som gjorts medvetet? Och slutligen: är den kunskap du planerar att meddela denna hundägare så viktig att det är värd att rubba tilltron hos hundägaren?


 

ANNONS
Av Hanne Winninge - 21 april 2012 06:58

Jag läser mycket om bullterrier just nu. Plöjer spaltmeter om rasens historia, om rassjukdomar, om mentalitet och om hur människor ser på att leva med dem. Jag väntar ju på att få min första minibullkulll och det är aldrig fel att läsa, även om verkligheten är just mest verklig. En man som verkligen ÄR bullterrieravelns stora förgrundsgestalt så är det Raymond Oppenheimer. Han skriver det så rasandes bra att man blir alldeles tung i kroppen av kunskap. Kolla själva:


20 Basic Breeding Principles by Raymond Oppenheimer


1. Don't make use of indiscriminate outcrosses.  A judicious outcross can be of great value; an injudicious one can produce an aggregation of every imaginable fault of the breed.

2.  Don't line breed just for the sake of line breeding.  Line breeding with complimentary types can bring great rewards; with unsuitable one, it will lead to immediate disaster.

3.  Don't take advice from people who have always been unsuccessful breeders.  If their opiinions were worth having, they would have proved it by their successes.

4.  Don't believe the popular cliche about the brother or sister of the great champion being just as good to breed from. For every one that is, hundreds are not.  It all depends on the animal conceerned.

5.  Don't credit your dogs with virtues they don't possess.  Self-deceit is a stepping stone to failure.

6.  Don't breed from mediocrities.  The absence of a fault does not in any way signify the presence of its corresponding virtue.

7.  Don't try to  line bred to two dogs at the same time; you will end by line breeding to neither.

8.  Don't assess the worth of a stud dog by his inferior progeny.   All stud dogs sire rubbish at times.  What matters is how good their best efforts are.

9.  Don't allow personal feelings to influence your choice of a stud dog.  The right dog for your bitch is the right dog, whoever owns it.

10.  Don't allow admiration of a stud dog to blind you to his faults.  If you do, you will soon be the victim of autointoxication.

11. Don't mate together animals which share the same fault.  You are asking for trouble if you do.

12,  Don't forget that it is the whole dog that counts.  If you forget one virtue while searching for another, you will pay for it.

13.  Don't searh for the perfect do as a mate for your bich.  The perfect dog for every bitch does not exist -- never has, never will.

14.  Don't be frightened of breeding from animals that have obvious faults, so long as they have compensating virtures.  A lack of virtues bis by far the greatest fault of all.

15.  Don't mate together non-complementary types.  An ability to recognize type at a glance is a breeder's greatest gift.  Ask the successful breeders to explain this subject --- there's no other way of learning.  (I'd define non-complimentary types as ones which have the same faults and lack the same virtures).

16.  Don't forget the necessity to preserve head quality.  It will vanish like a dream if you do.

17.  Don't forget that substance plus quality should be one of your aims.  A fool can breed one without the other.

18.  Don't foret that a great head plus soundness should be one of your aims.  Some people can never breed either.

19.  Don't ever try to decry a great terrier.  A thing of beauty is not only a joy forever, but a great terrier should be a source of aesthetic pride and pleasure to all true lovers of the breed.

20.  Don't be satisfied with anything but the best.  The second best is never good enough.


Jag tycker det finns så mycket klokskap i dessa 20 punkter. Vad tycker du?

ANNONS
Av Hanne Winninge - 11 april 2012 06:14

Jag får ofta frågan om bullar/minibullar är mycket sjuka. Jag har alltid problem med att svara på den frågan. Det beror inte på att jag vill slingra mig undan eller vill ha tid att fundera ut en bra och attraktiv lögn utan det beror helt enkelt på att det finns tre infallsvinklar som ska beskrivas. Så nu tänkte jag att jag skulle skriva ner dem här, som eget tankerecept och för att jag kanske ska kunna hänvisa till det här blogginlägget nästa gång någon frågar mig.


1. Min egen uppfattning.

Inte helt konstigt så går man först till sig själv och sina egna privata erfarenheter. Där blir svaret att nej minibullar är inte ett dugg sjuka. Mina är aldrig sjuka, har aldrig varit sjuka i annat än högst ordinära saker som en magsjuka, en öroninflammation och en avsliten sporre. Däremot så är jag mer varsam med dem än jag är m,ed mina labbar och än vad jag har varit med mina andra raser just för att jag fått höra så mycket om deras stora aptit på livet som inte sällan renderar i öppnade mag och tarmkanalaer för att plocka ut nappar, strumpor, bollar och typ vedträn. Vidare är jag hysteriskt noga med deras päls/hudvård. Ingen bulle får vara smutsig hos mig - de badas minst en gång i veckan. Huruvida det hjälper mot s.k hudproblem eller om det bara är ett resultat av mitt yrke som hundfrisör och egna kontrollbehov vet jag inte. Jag vet att mina hundar inte har hudproblem. Å andra sidan så är min äldsta inte ens 3 år än, så vad vet jag egentligen?


2. Andra bulleägares uppfattning.

Men alla är inte lika lyckligt lottade som jag och många är de bulleägare som kämpar med furunkulos, njurproblem, hjärtfel och känsliga magar etc. Hur ska jag med respekt för dessa kunna säga att bullterriern är en frisk ras? Det kan jag förstås inte och mitt hjärta lider med dem som har bullar som har så överhopande hälsoproblem. En sak verkar vara genomgående, man får gärna problem med flera saker om man får problem med en. Bullar verkar vara som korthus, stabila tills ett kort glider då faller allt samman. Bullar verkar göra även detta med sin underbara mani och frenesi, varför göra något lite när man kan göra det mycket?


3. Försäkringsbolagens krassa statistik.

Här har man det då svart på vitt. Bullterriern och minibulle är överrepresenterade på en rad områden. Det märkliga här är att försäkringsbolagen ser raserna som en. Lite som att dvärgpudlar skulle ha samma sjukdomsbild som storpudel, med det undantaget att det knappat funnits minibullar nog att ha statistik för. Jag vet inte - jag har inga belägg annat än alla dessa otaliga samtal med miniägare. Minibullarna verkar inte ha riktigt samma frekvens av de tråkiga sjukdomarna, även om de inte alls är förskonade från dem. Jag skulle så gärna vilja se hur statistiken skulle se ut om man delade upp dem.


Så med detta i bakhuvudet så vet alla ansvarsfulla uppfödare att vi vill testa våra tilltänkta avelsdjur. Svenska BullterrierKlubben har en historia av rigorösa hälsoprogram och jag ska bara snabbt gå genom vad vi testar och anledningen till att vi testar just detta.


Patella (knän)

Veterinär med specialistkompetens gör en rad olika böjningar i hundens knän. Man vill veta om knäskålen ligger så väl på plats att man inte kan peta den ur läge, luxera, den. Vissa raser har en hög frekvens av patellaluxation, där hunden själv under promenad kan luxera knät. Givetvis smärtsamt och resulterar inte sällan i kostsamma operationer. Här finns det olika grader från 0 till IV, endast O är s.k fria patellor.


Hud (okulär besiktning)

Veterinären går genom och tittar på hundens hud över hela kroppen för att leta efter tecken på atopisk dermatit, furunkulos, demodicos, svampinfektioner etc. Bullterriern är en oförsiktig ras, så det är inte sällan man kan finna skrapsår på nosens ovansida, repor på den mjuka magen eller kanske små sårskorpor efter våldsam lek med en polare. Jag hoppas att veterinärerna som skriver under det här intyget letar efter just besvärliga sjukdomar och inte lättare hudskador efter ett aktivt bulleliv. Det här intyget är jag kanske en smula skeptisk mot eftersom det bara visar upp hundens status just en dag.


Hjärta

Jag har bara använt mig av SKK:s blankett vilket gör att man kan få det hela registrerat hos SKK senare. Veterinär med specialistkompetens lyssnar på hundens hjärta för att kunna fastställa att allt låter normalt och att hunden inte uppvisar några symptom på hjärtfel. Inom bulle förekommer framförallt aortastenos och mitralisdysplasi, tvåp allvarliga hjärtfel som kan finnas i olika grader men som vi Sverige anser vara direkt diskvalificerande för avel.


Njurar (kissprov)

Genom ett enkelt kissprov som skickas för analys så avgör man njurarnas funktion genom att avläsa den s.k UPC-halten. Vi vill att värdet ska ligga under 0,3 för att vi ska vara så säkra som möjligt på att njurarna har en god funktion. Hos bulle förekommer en ärftlig form av nefrit, som man vill kunna upptäcka i tid.


BAER-test (hörsel)

Det förekommer både enkelsidig dövhet och totaldöva hundar i båda rasvarianterna. Detta kan man enkelt testa redan hos små valpar med ett test som heter BAER. På så sätt vet man om hunden är fullt hörande eller inte. Man anger värdet i + för hörande och - for döv. En fullt hörande hund får värdet +/+, en s.k unilateral får värdet +/- eller -/+ beroende på öra. Fullt döva givetvis -/-.


DNA-test för PLL (Primär linsluxation)

Hos minibull finns det en rasbunden sjukdom som drabbar ögonen, där linsen faller ur plats pga av att trådarna som ska hålla faste den återbildas. Idag har vi ett DNA-test för denna sjukdom och alla avelsdjur ska testas före de går i avel. Hundar som helt saknar anlag får beteckningen Clear, hundar som har ett anlag Carrier och de som har två sjuka anlag får beteckningen At Risk/Affected. Man får para Clear med Clear eller Clear med Carrier. Affectedhundar är förbjudna att använda i avel enligt svensk djurskydd.


Ögonlysning

Det här är ett gammalt eftersläpande krav från rasklubben eftersom man egentligen bara letar efter tecken på PLL och inte har lagt någon vikt vid övriga diagnoser. Jag tycker inte det finns någon rim och reson i att ögonlysa hundar som har fått DNA resultatet Clear om man inte avser att screena rasen på övriga ögonsjukdomar.


Så om man då gjort alla dessa tester på längden och tvären och samtliga utfallit med fina resultat, ja då kan man ta sin hund i avel. Trots alla våra tester av föräldradkjur så föds det bullar/minibullar som får sjukdomar. Men uppfödarna bryr sig och vi screenar våra avelsdjur för absolut det mesta vi har som är rasbundet. Så vill man ha en bulle/minibulle får man nog inse att man köper valp efter några av de mest hälsotestarna föräldrarna någonsin.

Av Hanne Winninge - 3 april 2012 07:18

                   

Presentation


Välkommen till kennel Skybar och min blogg. Jag skriver om ditten och datten, mest om hundar och allra oftast om miniatyrbullterrierna Bacon och Yihoo. Fast jag föder förstås upp arbetande jaktlabradorer...

Fråga mig

22 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du om de nya utställningsreglerna?
 Bra, lätta att hänga med på.
 Man får väl lära sig, men just nu är det lite krångligt.
 Jag saknar att de inte placerar 5 hundar.
 Varför inte ändra till FCI-regler direkt?
 Vad då är det nya regler?
 Excellent borde betyda att man fått CK...

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kennelskybar med Blogkeen
Följ kennelskybar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se