Just nu läser jag in mig på ett ganska specifikt område. Glaskroppsframfalen s.k ögondiagnos som förekommer tämligen frekvent i vissa raser. En av dessa raser är chinese crested och de har ju liksom minibullorna även primär lins luxation som hälsoproblem. I Norge finns det en drivande uppfödare som har kontakt med en av Norges ledande ögonspecialister och de är nyfikna på hur kopplingen mellan diagnosen glaskroppsframfall och PLL ser ut. I Norge har 5 hundar som fått diagnosen GKF också DNA-testats för PLL och visat sig vara fria.

Det betyder alltså att man i Norge inte kan se någon koppling mellan PLL och GKF, detta till trots att de synliga tecknen i ögat tydligen påminner mycket om varandra.

Antalet ögonlysta minigullor i Sverige är så litet att man inte just kan dra några slutsatser alls, bara en hund har lysts totalt med diagnosen GKF. På chinese crested ser det hela en hel del annorrlunda ut, här lyser man sina avelsdjur varje år och mängden lysta djur blir alltså oändligt mycket större.

Kika på det här t.ex (källa: SKK Avelsdata)

Man kan alltså ganska enkelt se att det är retinopatier och just GKF:er som är de primära ögondiagnoserna. Eftersom t.o.m veterinärerna som ögonlyser skriver så här om LL och GKF, så kan man gott förstå oron i uppfödarleden. (källa www.ssvo.se)

"VITREUSFRAMFALL (glaskroppsframfall)
Glaskroppen är en gelatinös vävnad som ligger bakom linsen och fyller ut bakre ögonkammaren. Glaskroppsvävnad kan falla fram igenom pupillen till främre ögonkammaren. Detta kan vara ett första tecken på att linsen kommer att lossna (luxera/subluxera) från sitt fäste. LINSLUXATION
Linsen kan lossna helt eller delvis från sitt läge bakom pupillen. Orsaken kan vara en ärftlig defekt i linsens upphängningstrådar. Linsen kan lossna (luxera) plötsligt och ge mycket akuta symtom med inflammation och högt tryck i ögat och risk för nedsatt syn men den kan också lossna delvis (subluxation) och då visar hunden inga tydliga symtom på sjukdom. Vid en ögonlysning kan man ställa diagnosen när linsen börjat lossna. I vissa fall, när det finns glaskroppsvävnad framför pupillen, kan man misstänka att linsen kommer att lossna. Ärftlig linsluxation drabbar alltid båda ögonen men sällan samtidigt. Sjukdomen finns hos flera terrier raser."

Men nu visar det sig alltså, så väl statistiskt som DNA-mässigt att hundar med GKF alltså inte alls behöver utveckla LL. Det är ju oerhört intressant att se när man hos Svenska Sällskapet för Veterinör Oftalmologi kommer att uppdatera sin info och om man kommer gå vidare med detta.

Själv måste jag omedelbart ställa ihop en frågeslista till AHT och OFA gällande säkerhetsmarginalen på deras tester och om det är just hänsynstagandet till tidigare GKF-resutltat som fått dem att ta till så stora "felmarginaler" som upp till 20% för carrier. Detta alltså till trots att man har ett specifikt mutationstest!

Jag ska läsa lite mer, men otroligt spännande är det i vart fall!

En bild på ett normaltöga och dess anatomi kontra ett öga med glaskroppsframfall och ett med LL.

Normalt öga med vitreus(glaskropp) intakt.

Här har man ett glaskroppsframfall där vitreusvätska alltså tränger ut ur själva glaskroppen.

Bilder på hur en lins kan luxera och slutligen nedan en bild på hur det ser ut hos den faktiska hunden.

Jag tänkte bara att ni kanske behövde påminnas lite... om hur fantastiska minigullor är. Tror minsann inte jag sjungit Bacons lov på en massa dagar. Den här lilla dockan kommer ni nog få se mer av också framöver.

Jag lyckades dra på mig någon bacillusk-slusk under fredagen och låg helt däckad från fredagkvällen med kraftig huvudvärk, illamående och allmän ynklighet. Det var ovanligt och det mest sorgsamma var att jag genom detta missade ett av mina bröllop jag skulle på. Jag kan bara säga ett stort och varmt grattis till Joe och Åsa till deras bröllop!

Sedan blir det idag ytterligare något att missa: min praktikant sedan i somras, Helena, slutar idag. Vi har haft många härliga skratt och roliga stunder och jag önskar henne lycka till i livet och med allt det hon väljer att företa sig!

Idag är det också Mannen och min bröllopsdag. 8 år är det visst idag och snart 15 år som par. Ibland förvånas jag över hur fort åren gått och hur mycket jag fortfarande älskar Honom. Jag är inte den romantiska typen, men ni som känner mig vet förstås hur mycket min J betyder för mig. Så till honom riktar jag dagens bild med en hälsning om att jag vill få fortsätta finnas där hos honom i många många år till.

För någongång, någonstans är den där solnedgången inom räckhåll!

Jag har det ibland och idag grubblar jag mycket på varför jag älskar vissa av mina hundar med så där intensiv själakvillrande styrka och varför vissa av mina hundar aldrig når mig fullt ut.

Ni som inte förstår vad jag menar är lyckligt lottade, eller så har ni aldrig haft den där hunden med Dt som fullständigt tar en med storm.

Jag har haft två sådana där himlastormande kärlekar: så jag är fantastiskt lyckligt lottad!

Hur ställer du dig till saken?

Foppa och Tindras son, Milo har vuxit till sig och blivit en stilig slyngel. För visst kan man se på de fina korten att det är just hundfrisör som matte Elin utbildar sig till? Jag tycker iaf att han är vansinningt fint klippt för att vara av en total nybörjare på rasen. Om man ska peta lite, så är det kanske att jag tycker att han har en smula för breda örontofsar, men det är ju en ren smaksak.

Bra jobbat hälsar vi här nere!!

Jenny med Dina (LP1 Skybar Dusk 'til Dawn) och Nike (Skybar Collateral) lever ständigt under sin uppfödares hårda piska. Nu senast gällde det bildleverans. Tur att hon är duktig på att följa order. *flinar*

Sedan vet vi också att Jenny och Nike laddar inför en filminspelning som ska ta dem ända till toppen! Vi vet att ni har alla redskap ni behöver för att slå världen med häpnad. Lova att skicka länken till youtube när du laddat upp det Jenny!!!

Här är iaf kloka Dina med matte Jenny efter välförättat värv i skogen.

Nike är världens snabbaste hund (enligt egen utsago)

Simma kan man allt. (Och springa på bilar!)

Det är så otroligt roligt att få mail/bilder, kort och rapporter från sina valpköpare. Svein Martin har redan förgyllt mitt liv som uppfödare med fina bilder och utförliga berättelser om sitt liv med Teo.

Igår damp det ner bildbevis från de första jakterna för året. Teo har lugnat sig och sitter nu stadigt med husse på passen. Han apporterar all fågel och som bilderna tydligt visar är han även en höjdare på att hjälpa husse med bockjakten.

Vi här hemma blev så inspirerade att morgonen bjöd på såväl cykeltur som ett utlagt anlagsklass spår för halvsyster Hayley. Det ska vi ta här efter kunch, om det inte hinner regna bort förstås!

Glada nyheter fick vi också från Norrköping och syster Stella (SKYBAR CORDIAL) som röntgat sina höfter med B. Skönt! Nu är alla i den kullen röntgade och så har jag 3 eftersläpare i Hayleys D-kull. Enya, Cesar och Nitro hoppas jag kommer under lupp och läsning under hösten, eller vad säger ni???

Jag är ju lyckligt lottad som har ett stort och vitt och brett kontaktnät över hela världen och över alla rasgränser. Det innebär att jag har en gigantisk kunskapsbank att ösa ur och jag tycker ju att det är roligt att få ta del av olika klubbars kultur och tankar och givetvis är det allra roligast att få ta del av uppfödarnas tankar/erfarenheter/funderingar.

I många hundklubbar går arbetet vidare med RAS (rasspecifika avelsstrategier). Det är ett arbete vi aldrig får glömma bort. Här har vi styrmedel och mål för att hjälpa våra rasrena hundar bli allt friskare, allt sundare och uppfödarna kan hitta trygghet i andra uppfödares erfarenhet och kunskap. I såväl staffeklubben som chinese crested club är det dags att revidera RAS. Det är ett fantastiskt roligt jobb och jag önskar att många fler skulle se det roliga i att kika på statistik, se över popultionsbeskrivningen, dra ut konklusioner ur enkätsvar och allt det där praktiska som arbetet med RAS-revidering innebär.

Nu vet jag ju att alla inte gör det men iaf. Jag hoppas att det kommer en massa kloka och insatta uppfödare på dessa rasklubbars uppfödarmöten och jag hoppas att det kommer en massa hungriga och vetgiriga nya/gamla uppfödare som brinner för att lära sig mer och som vill påverka och vara med. Att vara med och revidera RAS måste vara i stort sett samma som att gå och rösta i rikdsdagsvalet för en uppfödare. Det är ju nu man har chansen att göra sin röst hörd, det är nu man kan påverka och det faktum att rösta inte bara är en rätigghet, det borde faktiskt kännas som en möjlighet och kanske även en smula tvingande, som en skyldighet!

Så välkomna på uppfödarmöte - det är en underbart rolig möjlighet! Ta vara på den chasen och stötta din klubb i arbetet, ta ansvar för din ras och lär dig massor av nytt! Kanske hittar du t.o.m. nya vänner!

1